Detta är en blogg om alla nyanser i livet.

Ingenting är svart eller vitt utan allt är en blandning... Vardagsvitt!

,

onsdag, november 19, 2008

Så här gick det....




Nå men då var det avklarat!

Först ut var moster Ulla sen mormor och morfar sen gick det av bara farten. Grannarna ett stenkast bort, farmor & farfar, alla kusinerna från Sunderbyn och vips var köksbordet fullt med fikasugna barn.

Massor med kläder en robotbil, bil med släp, skoter och ett lasersvärd och lego mm.

Bilen hade ljud, svärdet skakar lyser & låter, skotern gasar och åker iväg och där till fyra pojkar som brummar och leker och stackars Tilde som enda tjej försöker sig på en robot...

Det är så fantastiskt att det ändå går, känns lite som att kastas in i en mixer skakas om och hällas ut sen är man tom i bollen och mekaniskt plockar man undan allt och travar presenterna i en hög nattar barnen och swish var det över?!
Följde med upp efter tandborstningen och bäddade om Anton.
-Har det varit en bra dag?

-Ja! säger han och lägger sig till rätta med nya boken från dagis.

Men så blir han som en ledsen hundvalp...

-Vad är det? Har du inte fått bra grejor?

-Nä, jag fick inge mycke´ lego!

-Men du fick ju en hel kartong! (500 bitar)

-Nä, lådan blev ju inte full!

-Ja men tomten kanske kommer med mer lego!

-Ååh, det är ju jätte länge dit!

Det är inte lätt alla gånger men som tur var så har man ju tomtens
telefonnr. att ringa när alla önskningar inte blivit uppfyllda.

Så det blir till att slå en signal innan jul!

Massor av kramar


1 kommentar:

Golden&Vitt sa...

Grattis till femåringen! Du skriver så roligt, tack för skratten.Herreguud vad roligt att läsa om din dotter, för jag har en Sofia i huset som var exakt likadan. Glömmer aldrig hur jag och en väninna gjorde dockhus till henne , tapetserade, gjorde möbler, målade och fixade såå gulligt i rosa, lila o.sv. Hon lekte Aldrig med dockor eller dockhus utan var alltid ute med grabbarna...suck tänkte jag. Men tänk så det kan vända idag ska hon bli mamma och gillar allt "tjejeigt" hi hi Det tog endast 20 år...*ler*

Ha en trevlig helg/ Annika